Ett brölopp, sju underverk och en massa jobb.
Har inte skrivit här på ett tag, och jag förstår att ni gråter blod över det.
Detta utav den enkla anledningen att jag inte har varit upprörd på något på sista tiden, samt att jag inte har gjort så mycket roliga saker för jag har jobbat konstant i två veckor.
Det roligaste som hänt är att min kompis har gift sig, och jag fick gå på mitt första brölopp nånsin. Det var riktigt sjysst, och tack o lov kände jag inte nån press på att jag själv ska hitta nån att gifta mig med, jag har förstått att såna känslor ibland kan infinna sig på såna tillställningar.
Annars har jag kollat på mycket film i vanlig ordning, orkar inte räkna upp alla som jag sett på två veckor, och det är faktiskt ingen som är speciellt värd och nämna. Det skulle i så fall vara Transformers, som var den första film jag sett på bio på länge. Den motsvarade förväntningarna och lite till, snygga effekter och överraskande bra skådespeleri.
Jag måste ju vara upprörd på något också, grinig gammal gubbe som jag är. Den här gången får Internet ta en spark i pungen. Internet är fantastiskt på otroligt många sätt, jag och SImon diskuterade till och med att Internet kanske borde väljas in som ett av världens underverk, med tanke på den omröstning som nyss varit. Hade nån sagt för 20 år sedan att något som internet skulle komma inom en femårsperiod så hade de flesta skrattat nån i ansiktet. Nu till gnället. Såg ett program på TV3 om Anorexia, där man berättade om Pro-anorektiska communitys på internet, där folk peppar sig själva till att gå ner i dödliga vikter. JAg vet inte vad jag ska säga, mer än att det är sjuka människor som anser att de hjälper varandra. DEt jobbiga med internet är att det är väldigt svårt att komma åt såna grejjer.
Och apropå underverk, Kristusstatyn i Rio, en betongklump, blev invald medan templen i Angkor i Kambodja inte kom med. Det bevisar ju än en gång att när massan får bestämma om såna saker så går allt åt helvete. Det räcker ju med att lysna på radio eller läsa Aftonbladet så ser man ju hur värdelös massan är, de sänder och skriver vad massan vill ha, och är massan verkligen så dumma i huvet, det verkar så.
Detta utav den enkla anledningen att jag inte har varit upprörd på något på sista tiden, samt att jag inte har gjort så mycket roliga saker för jag har jobbat konstant i två veckor.
Det roligaste som hänt är att min kompis har gift sig, och jag fick gå på mitt första brölopp nånsin. Det var riktigt sjysst, och tack o lov kände jag inte nån press på att jag själv ska hitta nån att gifta mig med, jag har förstått att såna känslor ibland kan infinna sig på såna tillställningar.
Annars har jag kollat på mycket film i vanlig ordning, orkar inte räkna upp alla som jag sett på två veckor, och det är faktiskt ingen som är speciellt värd och nämna. Det skulle i så fall vara Transformers, som var den första film jag sett på bio på länge. Den motsvarade förväntningarna och lite till, snygga effekter och överraskande bra skådespeleri.
Jag måste ju vara upprörd på något också, grinig gammal gubbe som jag är. Den här gången får Internet ta en spark i pungen. Internet är fantastiskt på otroligt många sätt, jag och SImon diskuterade till och med att Internet kanske borde väljas in som ett av världens underverk, med tanke på den omröstning som nyss varit. Hade nån sagt för 20 år sedan att något som internet skulle komma inom en femårsperiod så hade de flesta skrattat nån i ansiktet. Nu till gnället. Såg ett program på TV3 om Anorexia, där man berättade om Pro-anorektiska communitys på internet, där folk peppar sig själva till att gå ner i dödliga vikter. JAg vet inte vad jag ska säga, mer än att det är sjuka människor som anser att de hjälper varandra. DEt jobbiga med internet är att det är väldigt svårt att komma åt såna grejjer.
Och apropå underverk, Kristusstatyn i Rio, en betongklump, blev invald medan templen i Angkor i Kambodja inte kom med. Det bevisar ju än en gång att när massan får bestämma om såna saker så går allt åt helvete. Det räcker ju med att lysna på radio eller läsa Aftonbladet så ser man ju hur värdelös massan är, de sänder och skriver vad massan vill ha, och är massan verkligen så dumma i huvet, det verkar så.
I´m so bored with the USA...
...eller "we´re not living in america and we´re not sorry" det kunde ha varit vilken rubrik som helst, jag valde den första helt enkelt för att The Clash är ett mycket tuffare band än The Sounds.
Det går ju alltid att spy galla över USA, i alla sammanhang, men anledningen till att jag skriver just nu är för att jag precis har sett Michael Moores nya film Sicko, och fy fan alltså. Det där jävla stället är ju fan ingen demokrati, va fan håller de på med. Jag skulle kunna skriva jävligt mycket om det här, men jag orkar inte, det gör mig för upprörd.
Den handlar iallafall som sjukförsäkringssystemet och vårdsystemet i USA och hur jävla knullat det är. FOlk som har sjukförsäkringar blir fortfarande ruinerade när de går till doktorn, för försäkringsbolagen gör verkligen allt i sin makt för att de ska slippa betala för patienten... Många i det landet har inte bara två, utan tre jobb för att kunna försörja sig. Och med tanke på det så kommer jag in på den nästan sjukaste scenen i filmen. George W Bush sitter o pratar med en kvinna inför en massa folk. Kvinnan säger att hon har tre jobb. Bush blir först lite mållös, men börjar sedan prata om vilka lojala medborgare hans land har, som offrar sig så för sitt land... sen skämtar han till det "do you ever get some sleep" o garvar sitt vanliga fula garv.
Jag tycker faktiskt att det här är den bästa film som Michael Moore har gjort, och man blir så sjukt upprörd över hur det funkar, o hur jävla misledda befolkningen blir. O som jag redan skrivit i ett annat inlägg så pågår väl detta här också...
Säljer borgarna ut sjukvården så är vi dömda.
Amerikanisering - fy fan
Det går ju alltid att spy galla över USA, i alla sammanhang, men anledningen till att jag skriver just nu är för att jag precis har sett Michael Moores nya film Sicko, och fy fan alltså. Det där jävla stället är ju fan ingen demokrati, va fan håller de på med. Jag skulle kunna skriva jävligt mycket om det här, men jag orkar inte, det gör mig för upprörd.
Den handlar iallafall som sjukförsäkringssystemet och vårdsystemet i USA och hur jävla knullat det är. FOlk som har sjukförsäkringar blir fortfarande ruinerade när de går till doktorn, för försäkringsbolagen gör verkligen allt i sin makt för att de ska slippa betala för patienten... Många i det landet har inte bara två, utan tre jobb för att kunna försörja sig. Och med tanke på det så kommer jag in på den nästan sjukaste scenen i filmen. George W Bush sitter o pratar med en kvinna inför en massa folk. Kvinnan säger att hon har tre jobb. Bush blir först lite mållös, men börjar sedan prata om vilka lojala medborgare hans land har, som offrar sig så för sitt land... sen skämtar han till det "do you ever get some sleep" o garvar sitt vanliga fula garv.
Jag tycker faktiskt att det här är den bästa film som Michael Moore har gjort, och man blir så sjukt upprörd över hur det funkar, o hur jävla misledda befolkningen blir. O som jag redan skrivit i ett annat inlägg så pågår väl detta här också...
Säljer borgarna ut sjukvården så är vi dömda.
Amerikanisering - fy fan
På intressefronten intet nytt
Inte hänt så mycket på ett tag. Var ute i Onsdags och sen igår, o som vanligt blev det rätt blött.
Igår hade jag det ytterst tveksamma nöjet att betala 150 spänn för att gå in på Statt i karlskoga då en viss Martin Stenmark var p besök. Inte de bäst spenderade 150 spännen i mitt liv kan man säga. Det var roliga förfester dock, som började vid 1400 ungefär då FCZ var på besök i stan o spelade mot ett lokalt lag.
Idag har jag bara kollat på film, några besvikelser och en o annan positiv upplevelse.
Evan Almighty: Uppföljaren till BRuce almighty, med Steve Carell i huvudrollen. Då jag tidigare har sagt att Steve Carell är en av de roligaste jag vet just nu så hade jag skyhöga förväntningar. Skrattade dock inte en enda gång under filmen, trots att jag var bakis. Carell kändes obekväm i rollen, osm inte kändes som klippt o skuren för honom.
1408: Mikael Håfströms Hollywoodskräckis som har blivit tokhypad, åtminstone i svensk press, för att den inte innehåller så mycket blod, utan mest psykologisk skräck. Fint filmhantverk, men det blir aldrig läskigt tyvärr, hade hoppats på mer.
Shrek 3: Jag är inget skitstort fan av dessa filmer, men när Donkey (Eddie Murphy) sjunger Cats in the cradle garvar jag som fan. Ett bra soundtrack och naturligvis skitsnygg animering,
Hannibal Rising: Filmen so förklarar varför Hannibal Lecter är så sjuk som han är. Denna har fått väldigt mycket skit, så jag var tveksam till den. Den överraskade dock positivt och var helt okej. Den var aldrig lika vidrig som till exempel När lammen tystnar, men en helt okej thriller, och en bra bakgrundshistoria till en av de vidrigaste filmserierna, och collaste skurken, nånsin
Igår hade jag det ytterst tveksamma nöjet att betala 150 spänn för att gå in på Statt i karlskoga då en viss Martin Stenmark var p besök. Inte de bäst spenderade 150 spännen i mitt liv kan man säga. Det var roliga förfester dock, som började vid 1400 ungefär då FCZ var på besök i stan o spelade mot ett lokalt lag.
Idag har jag bara kollat på film, några besvikelser och en o annan positiv upplevelse.
Evan Almighty: Uppföljaren till BRuce almighty, med Steve Carell i huvudrollen. Då jag tidigare har sagt att Steve Carell är en av de roligaste jag vet just nu så hade jag skyhöga förväntningar. Skrattade dock inte en enda gång under filmen, trots att jag var bakis. Carell kändes obekväm i rollen, osm inte kändes som klippt o skuren för honom.
1408: Mikael Håfströms Hollywoodskräckis som har blivit tokhypad, åtminstone i svensk press, för att den inte innehåller så mycket blod, utan mest psykologisk skräck. Fint filmhantverk, men det blir aldrig läskigt tyvärr, hade hoppats på mer.
Shrek 3: Jag är inget skitstort fan av dessa filmer, men när Donkey (Eddie Murphy) sjunger Cats in the cradle garvar jag som fan. Ett bra soundtrack och naturligvis skitsnygg animering,
Hannibal Rising: Filmen so förklarar varför Hannibal Lecter är så sjuk som han är. Denna har fått väldigt mycket skit, så jag var tveksam till den. Den överraskade dock positivt och var helt okej. Den var aldrig lika vidrig som till exempel När lammen tystnar, men en helt okej thriller, och en bra bakgrundshistoria till en av de vidrigaste filmserierna, och collaste skurken, nånsin
