De onödiga intryckens århundrade

Enligt Aftonbladet så hotas sändningen av sista avsnittet av Lost på grund av en zombiesatellit i rymden som är trasig.

Zombiesatellit

Dags att barickadera sig på Lidls tak med Huds automatvapen, dagen vi har förberett oss för så noga är snart här. Trodde dock inte att det var en satellit som skulle vara källan till pandemin. emn saker blir inte alltid som man tänkt sig.

Jag försöker att skriva något fyndigt och snärtigt. Kanske en dikt, eller bara några rejält roliga rader. Men det går fan inte, inte den här gången.

jag kan helt enkelt inte linda in mitt hat i något kul, det går inte, det är för stort.

Johan af Donner är en av världens vidrigaste personer! mitt hat för honom kokar i mig och jag vet knappt vart jag ska ta vägen... För första gången känner jag att det är fint att straffen för ekonomisk brottslighet är högre än de för våldtäkt. För det han har gjort är fan att våldta det svenska samvetet och den värld det bryr sig om. Nåja, nu kanske inte välgörenhetsarbetet står och faller med sju miljoner kronor, men det är så otroligt jävla respektlöst.

Och mannen skyller på Guldsot, jamen dåså.

Jag vaknar, känner mig trött o tillomed lite full, för att citera Hästpojken.
Jag slår på datorn, precis som jag gör varje morgon, surfar in på min startsida som för nöjes skull är Aftonbladet.
Och mitt ibland all porr o knark möts jag av två meganyheter, som världen för det första inte nånsin kunde ista ut själva och för det andra är så fruktansvärt otänkbart att jag funderar på att stanna hemma från jobbet.

- Man har hittat hudblekningsmedel i Michael Jacksons hus - Jag vet, de är förmodligen planterade där av sensationsjournalister. Eller det kanske var samma person som lade dit dem som "mördade" jackson genom övermedicinering. Som om den stackars doktorn hade nånting att säga till om vad den skadade Wacko skulle stoppa i sig.

- Ricky Martin är bög - Jag vet inte vilken värld kvinnor har levt i. Men varje man som knallar runt på den här jorden och som har nån sorts koll på offentliga personer har förstått för längesen att den glade latinon har spelat på vår planhalva hela tiden, han försökte fan göra mål på mig en gång. Chocken är jämförbar med när Peter Jöback kom ut, då jag ramlade av stolen och bröt svanskotan o fick ligga med rumpan i vädret flera veckor, det var både traumatiskt och lite ironiskt.

Jag har, under en väldigt lång tid, hävdat att Thåström är slut som artist. Jag har hävdat att han nådde sin absoluta peak Ebba Grön. jag har rent av rådissat hans senaste alster, jag slutade lyssna när han släppte Det är ni som är dmo konstiga, det är jag som är normal. folk har försökt att få mig att förstå att de två sista plattorna är magnifika. jag ha rinte lyssnat, vare sig på dem eller på plattorna. Häromkvällen hade jag inte ett skit att göra, o av en slump började jag lyssna. De två plattorna har de senaste dagarna snurrat intensivt hemma, det är så sjukt jävla bra. Så inihelvete jävla bra. Sen måste jag ändå säga att jag tycker Ebba Grön är det bästa han gjort.

Fan vilka intressanta inlägg jag producerar, det är ju konstigt att jag inte har fler än tre läsare.

för första gången kommer nu ett inlägg som kan relateras till bloggens förhållandevis nya namn.
I kategorin onödiga intryck kan man ju placera in sjukt  mycket, och Facebookprofiler och statusuppdateringar tar ju självklart plats där.

Vi vet ju alla att det finns idioter på Facebook, precis som i vanliga livet.

Men den som har stått ut mest, hittills ska väl tilläggas. Är min kompis arbetskamrat, som har haft det goda omdömet att lägga upp bilder på sin mormors begravning. Där finns kort på kistan, prästen som pratar, Morfar som står o gråter vid kistan samt alla andra som går fram till kistan i procession. Inte nog med det så har hon sen lagt upp kort på fikat efteråt, där alla ler o gör segertecken. Vafan blir det. jag kan väl inte säga att jag är finkänsligast i världen, men det finns fan en gräns. Min gräns går långt innan att ställa mig o knäppa en bild på min sörjande morfar med handen på sin livskamrats kista. tjejen i fråga måste ju vara den dummaste som går i ett par skor.

Lämna inte ut ert liv så jävla fullständigt. Av vilka skäl ni än gör det, för att få uppmärksamhet, tröst, elelr för att provocera. Det finns alltid folk som jag som kommer göra så jävla mycket narr av er dumhet. Och snälla, snälla, snälla... Sluta skriv hur jävla mycket ni älskar era flickvänner o pojkvänner. Det kanske låter konstigt för er som inte förstår, men den informationen är alltid finare när den delas mellan två, inte flera hundra.

Jag spyr.

Låt mig först klargöra. Jag gillar verkligen Tim Burton, och jag gillar verkligen Johnny Depp. Det är helt enkelt två av de största nu levande i Hollywood. Talang, karisma och vision.

Men

Tyvärr är det så att folk blir blinda utav dessa fakta. Så fort nån har uppnått den status som dessa personer har gjort så kan de i stort sett göra vad skit som helst och folk tycker att det är det bästa som visas på en duk.

Jag syftar så klart på Alice in Wonderland som hade premiär förra veckan. Jag kan förstå att sagan är klassisk och kult, för det är en så skruvad berättelse, skriven så väldigt tidigt. Det gör det dock inte till en särskilt intressant berättelse år 2010. Temat har man ju sett otaliga gånger, med det onda mot det goda i en drömsk värld, och i mitten står en ung människa och vi som läsare/åskådare blir bombarderade med moralkakor. det är ju ungefär så som sagor fungerar, dess enda egentliga syfte är ju att undervisa barnen i rätt och fel. då tycker jag nog att Wizard of Oz är en långt många gånger bättre film, inte för att den är äldre, men den har ett mycket bekvämare berättande.

För precis som man såg när Charlie and the Chocolate Factory kom så fortsätter Burton och Depp sin extremt överanimerade och överspelade resa. Överspel är väl i sig inget ovanligt vad gäller sagor eller Depp, men det blir bara för mycket. Man känner inte ett skit för karaktärerna, för de är helt enkelt för larviga. jag tycker även att nåt är fel när man överanimerar, och inte orkar åka och scouta snygga miljöer.

men naturligtvis kommer folk att hylla den här filmen, men jag vet nog inte om de är så säkra på varför de gör det. Varför blir de så hänförda av något som är så uppenbart dåligt.

Sitter o tittar på morgon-tv, eftersom jag bara jobbar eftermiddag i sann finanskrisanda.
Då sitter en gammal Fame Factory-deltagare och beklagar sig över att det ploppar upp så
många nya kortlivade idoler med stora skivbolag i ryggen. Va-the jävla-fan eller.

Jag vet inte hur man bruak rmäta generationer, jag tror det är 30 år som gäller.
Men det verkar som om den här vidriga idolcirkusen har fått sina första bittra pensionärer.
Det är okej att vara bitter, jag tycker till och med det kan vara charmigt att vara bitter på ett
roligt och självironiskt sätt. Det hoppas jag iallafall, annars är jag jävligt ocharmig.

Men det är fan inte okej att sitta och tjuta över att man har blivit marginaliserad utav ett fenomen
som man själv är en del utav.

Samtidigt sitter samma kille och pratar om sin nya, grymt personliga, skiva. han berättar stolt
att han har varit med och skrivit två låtar själv. Verkligen personligt. Där har du problemet du pratar
om, man måste hela tiden producera nya påläggskalvar, för de saknar så mycket personlighet och talang
att de inte håller i längden.

Men vill man tillhöra en branch där man går från dagis till pension på 2.5 år så har man ju helt klart valt rätt branch.

Jag har inte skrivit något i den här bloggen sen i juni eller nåt liknande. Ändå är det en besökare som tittar in med jämna mellanrum. För när jag tittar på statistiken så verkar det onekligen så. Detta är väldigt underligt, och jag vill gärna veta vem denne någon är, för det är ju hur kul som helst. Det får mig nästan att vilja skriva i bloggen igen, men bara nästan.

Jag vet ju hur "alla" törstar efter att få läsa min eminenta poesi, och den själen kan jag glädja med att avslöja att jag håller på att spåna på ännu ett mästerverk, en samhällskritisk dänga som kommer vara allt för pubertal för min ålder.

Så ge dig till känna nu, eller är det så att jag själv kollar in bloggen från olika datorer, vore ju snopet.

har haft ett  väldigt långt blogguppehåll, vilket även har visat sig i besöksloggen som redan under min mest aktiva period var väldigt blygsam. Men, min vana trogen att inte skriva om privatliv har gjort bloggande smått omöjligt senaste tiden. Nåja.

Idag bjuder jag på en liten skivrecension. Av titeln att döma så är jag inte speciellt uppspelt.

Rancid har varit och är fortfarande ett av de band som betyder mest för mig. De har fått rätt mycket kritik genom åren ifårn punkhåll, vissa menar att de inte är riktig punk och så vidare. Detta kommer iofs från de människor som klär sig i så skitiga kläder som de möjligen kan, helst inte duschar och vill låta allmänt mycket på allmän plats. Jag har träffat dem, allt för ofta. De är punk för mig iallafall.

Rancid släpper i dagarna nya albumet Let the dominoes fall, och jag har på nåt underligt sätt fått tag på en förhandskopia. Denna platta har jag sett fram emot sedan förra plattan kom 2004. jag har länge tvivlat på om den skulle komma överhuvudtaget då de har skjutit på det väldigt länge. Bara där borde jag ha hört varningsklockorna. De klarar inte alls av att följa upp Indestructable och plattan känns som ett hopkok av Tim Armstrong och Lars Frederiksens sologrejer (The bastards, tim armstrong och transplants) och det är spretigt och intentsägande. Två saker har dragit mig till Rancid, catchigheten och förmågan att berätta bra historier från deras liv. Ctachigheten finns tack och lov kvar, men de intressanta historierna och porträtten finns inte kvar. Nu handlar det mer om omskrivningar av Magnus ugglas Varning på stan, störigt nog. Så, jag är besviken, väldigt besviken. Men skivor kan växa, och man vet ju aldrig.

Vafan. jag skrev för jävligt längesen om att SVT hade med Alex Schulmann (en av mina nemesisar) i nåt jävla skitprogram.
Jag skrev samtidigt att den jäveln förhoppningsvis skulle hålla sig borta ur sportsammanhang åtminstone ett tag till.
idag åkte jag hem till Remma för att vi skulle träna. Då sitter han och tittar på FAN TV på svenskafans.com. Där pratar de stockholmsfotboll och har en "expert" för varje lag. Då sitter den där jävla idioten där och representerar AIK. Och det har han tydligen gjort sedan förra året. Det va rj utur då att jag inte ser på FAN TV, men den enda gången man gör det, och det låter intressant så märker man att den där jäveln ska sitta där o visa sitt jävla felknullade anlete.

Jag blir besviken, arg, ledsen. Och känner, på allvar, inte den minsta avundsjuka över att han har gjort karriär på att vara idiot med dålig humor. Då lever jag hellre off the grid i all evighet.

Det är inte alltid så lätt att förstå
 Vad man pratar om, vad man skriver på
 När man bländas av smicker, av saliga grin
 Hur mycket du än ger är det pärlor för svin

 Eller visste du vad det hela handlade om
Att du gav dem ostron, hummer och rom
Att avnjuta med Cristál, kvinnor och vin
Medan arbetaren bryter ryggen bredvid sin maskin

Pudlar och ursäkter kan inte hjälpa dig längre
Du målar och målar och hörnet blir trängre
Du satte pennan till pappret och fyllde deras skrin
Hur i helvete tänkte du, Wanja Lundby-Wedin

Dåså, då var det ännu en gång dags att börja oroa sig i onödan över saker som man vill göra men som man tydligen kan dö av.  Personligen tar jag det inte så allvarligt, eller rättare sagt, jag bryr mig inte det minsta.

Man kan då alltså, enligt forskare, inte längre hänge sig till oralsex utan att man i förlängningen dödar sig själv. Om jag dyker ner på nån fin flicka som kanske skulle uppskatta det så får jag alltså först stearininpregnera min mun, så att hennes eventuella baciller inte ska ge hela min mun cancer. Alla avsugningar ska härmed ske med ett skyddande gummihölje, aka kondom. Någon forskare därute, med allra största sannolikhet finansierad utav nån religiös grupp (med 100% sannolikhet katolska kyrkan) har alltså kommit fram till denna teori. De har då utfört undersökningen på ett stort antal oralsexfantaster och kommit fram till att de har jävligt mycket cancer.

Om man ska se nån som helst trovärdighet i det här så vill ja gnog jämföra det med det gamla hotet om att ma nfår cancer om man käkar chips (forskargrupp sponsrad av Dr. Atkins månne?). Man var då tvungen att äta ungefär sin vikt i chips i veckan. Nånting säger mig då att man antagligen hinner dö av nånting annat innan man dör av cancer. Lite samma sak känner jag för det här. Om jag suger kuk/mumsar skäggbiff hela min vakna så lär ju det inte vara särsklit hälsosamt, men nånting säger mig att man råkar ut för nånting annat innan cancern drabbar.

Så, gott folk, sug o slicka för allt ni är värda, ni orkar max en timme om dagen ändå.

Det är exakt så många minuter som jag har vistats utomhus sedan torsdag kl. 14. Det är snart exakt tre dygn.
Jag har inte deppat ihop, jag har helt enkelt blivit jävligt förkyld.

Så, vad har jag åstadkommit?

---------------------

ingenting.

förutom det simpsonaktiga fenomenet rövgrop i soffan.
tvivelaktig tillfredsställelse må jag säga.

jag har även fyllt en chipsskål med snorpapper
fyllt min hals fyrtio gånger med slem
tömt min hals på slem, 40 gånger. på smärtsammast möjliga vis
talat med folk på internet
sett filmer och sport
tyvärr också let´s dance och melodifestivalen, jag kunde inte värja mig. jag är svag. jag är däremot än mer övertygad om att djävulen har bosatt sig i min teve.

det var väl min helg

www.alltombarn.se/kandis/mammaintervjuer-1.15512

Det är underbart att se hur alla ska få plats i media, och det är viktigt att vi får se den mjuka sidan hos monster som till exempel Hitler, kim jong-il och i det här fallet Åsa Waldau.

Fast så viktigt är det inte egentligen va?
nä

Åsa waldaus dotter har itne gjort tonårsrevolt. O motherfucking fan eller!

- Tja konstfack, vad händer?
- Inget särskilt, spelar sinnessjuka, klottrar vagnar, sprayar kycklignar.
- Det gamla vanliga alltså.
- Ja, just precis.
- Jo, jag tänkte pitcha en idé jag har.
- Låt höra.
- Jag funderar på om man inte kan inhägna ett område skog i Jämtland, snickra ihop några baracker, resa ett par vakttorn,     betala Fadde Darwich några korvören för att vakta. Sen så bara tar vi alla era "elever", samt de tre kommande årens sökanden, bussar upp dem i skogen och låter dem bo där, som nån sorts workshop. Skulle jag kunna få använda lite av era funds till detta.
- Är det verkligen konst?
- Jaja, installation.
- Jag ska höra med kollegiet, men min spontana åsikt är, kör.


idioter