De onödiga intryckens århundrade

Inte då ett arsle som sten, för det har jag inte.

men spelade squash idag, remmen vann nio raka set.. sjukt irriterande, då jag själv inte tycker att jag är så värdelös. men det lossnar väl så småningom. Har ökat min träningsdos från squash en gång i veckan till squash och löpning. detta kommer antagligen sätta sina spår, jag kommer bli en tröttare och mer irriterad människa. om nu detta är möjligt.

För övrigt så delade jag dushrum med johan Mjällby, glömde mäta kuk dock. Synd, man vet aldrig när chansen återkommer.

lider jag inte av. Däremot har jag snöat in på skräckfilmer med en väldigt hungrig och otroligt stor krokodil som bov. Hur detta kommer sig har jag ingen som helst aning om, allt sedan Hajen har väl egenltigen genren varit kass och hånad med all rätta. De få undantagen är väl de filmer som är så överdrivna att det blir väldigt roligt. De seriösa inslagen är ju allt som oftast långt ifrån skrämmande. Klassikerna (pga ålder, inte kvalitet) i just krokodilgrenen torde vara Lake Placid och Crocodylus, varan den förstnämnda besitter en viss portion av humor och som gör den uthärdlig. De två jag sett nu på kort tid är båda Australiensiska, vilket också hintar om kvaliteten på effekterna och skådespeleriet. Rogue (Territory i "svensk" översättning)  och Black Water är två kollosalt värdelösa filmer.

Apropå djur som dödar så kan jag "rekommendera" Snakes on a train (att förväxla med snakes on a plane) samt Anaconda 3 (icke officiell uppföljare) med David Hasselhoff. Det blir inte sämre, men by god it´s entertainment.

Ett inlägg fullt av tips alltså.

har ju sina fördelar. Man är inte lika känslig för lågkonjunkturer/ekonomiska kriser till exempel. På det hela taget är tryggheten lite större, men så är även lönerna lägre. Det har jag ju accpeterat för längesedan, och har valt att jobba inom den sektorn så det ska jag ju inte klaga på. Dock kan man ju ibland ifrågasätta det värde som chefer och samhälle sätter på det arbete man utför. Detta slår en titt som tätt, men idag, idag, har jag fått ett väldigt bra exempel på hur högt mina insatser värderas. När jag har jobbat ett helt år (nåja, ett halvt) så tycker ledningen att jag är värd lite extra. Så de ger mig en julklapp i form av ett änglaspel och en julblomma modell skitliten. jag kan ju inte påstå att jag blev rörd till tårar. Men vad kan man önska sig av en verksamhet som har haft köpstopp sedan oktober.

jag ska försöka komma igång mer med mitt skrivande om film i den här bloggen, titter ju trots allt på en hel del. Har inte sett nån som berört mig sådär extra på senaste tiden, men jag tänkte från och med nu skriva om alla jag ser, förutom porren då, som tar upp cirka 40 procent av min vakna tid.

Igår såg jag Wolf Creek en fullkomligt dyngtrist australiensisk skräckfilm. Den hade verkligen ingenting. Enda gången jag ryckte till var när ett par svenskar kom i en folkabuss, det var i filmens sista självande minut. Det säger ju rätt mycket om hur bra den filmen var. Ikväll blir det Zack and Miri make a porno, som jag har längtat efter ett tag, antagligen har jag byggt upp mina förväntningar för högt.

Härmed lovar jag, HolyDriver, mig själv och alla andra som orkar bry sig att: Aldrig mer läsa Metro eller City. Detta löfte kommer med diverse undantag, till exempel om nån vill visa mig nåt, eller om man på jobbet hamnar i nåt samtal som leder till att man måste titta. Eller att jag ska spela sudoku när jag inte ha rnåt att göra på jobbet. Men jag ska inte sitta och läsa skiten varje morgon på tunnelbanan som jag gör nu. Jag måste helt enkelt dras en gräns nånstans för hur värdelös en tidning får vara. Fanns det en sådan lag så är jag säker på att åtminstone City skulle dragits in för längesen. Metro är väl något bättre, men långt ifrån. Kvaliteten är ju vidrig, och följaktligen är personerna som skriver i den rätt kassa individer. Vissa undantag finns ju naturligtvis, men johan Stael von Holstein eller vad han kallar sig, måste ju vara den vidrigaste personen som vandrat på denna jord, inräknat Kim jong Il, W, Führern och Blondinbella.
'
Problemet är ju att jag tycker det är så fruktansvärt kul att hata människor som förtjänar det, och som jag inte känner. Men jag ska nog få utlopp för det på nåt annat sätt. Aftonbladet.se finns ju fortfarande kvar.